hur söt?
jag och mamma var och hälsade på några portugisiska vattenhundar. Asså shit vad valpar bits och dem har ju så vassa tänder! Vi har ju redan 2 hundar så vi ska inte ha fler men dem är ju gulliga plus att en har ett hjärt fel och förmodligen kommer att avlivas så då måste jag ju typ rädda den!
känslan..
känslan när man sätter på sig hörlurarna och tror att hela världen hör vad du hör.
En uppenbarelse
Nu ska jag berätta om en liten sak som hände mig här om dagen. Jag hade varit och jobbat på Cirkus där panten slängs i sopporna, jag tog en påse och samlade ihop en typ 30 flaskor på någon minut bara. Klockan var runt 23.30 när jag åkte hem, jag tog bussen över till slussen där jag satte mig på tunnelbanan. En dam gick förbi och sålde situation Stockholm. Jag tänkte hmm ska jag ge mina pantflaskor till henne? jag gick vidare och funderade, när jag satte mig ner tänkte jag men jo det är klart jag ska ge dem till henne. Jag kollade mig omkring men hon var borta... konstigt. Tanken slår mig att det kanske finns uteliggare på gullmars, fast ne dem brukar ju köra bort människor därifrån. När jag kommer upp från tunnelbanan ser jag en gammal man sitta med en rullator och en massa påsar på (klassisk uteliggare tänker jag). Jag går sakta fram och försöker analysera vad han har på rullatorn, det verkar finnas en massa tomburkar och så, så jag går fram och frågar ursäkta men samlar du på burkar? han kollar på mig och min påse och säger: -ja, gör du också det? jag: nej jag tänkte mer på miljön, så vill du ha mina? Han: ja tack det vill jag gärna . miljön ja haha. Han räcker fram sin svarta spruckna hand och nu måste man förstå att man gör detta av tacksamhet, han ger inte fram handen till vem som helst. Jag tar förstås handen och känner villken oerhört stor tacksamhet han känner. Jag säger adjö till mannen och går upp till bussen, väl på bussen började jag as böla. Att få känna den tacksamheten av en människa är oerhört stort, och jag brukar ge pengar till dem som frågar på tbanan men där känns det mer som rutin, där får man ingen geniun handskakning. Jag kände hur kunde jag någonsin tveka att ge mina flaskor till damen på tbanan? och jag tror att det inte alls hade varit samma sak med pengar, nu tyckte jag ju inte synd om honom nu hjälpte jag ju bara han att samla burkar ;) xx
