Queen of the internet

Att flytta, även om det bara handlar om
att byta rum så är det sjukt jobbigt.
Varför har vi så svårt att slänga saker
som vi inte använder?
Jag har sett ett program av supersamlarna
och ser man bara på programet tänker man
släääng skiten bara!
Jag kom fram till att man tänker enbart så för
att det inte är ens egna grejer.
För nu när jag går igenom mitt egna rum tar
det flera dagar på grund av mitt velade av
vad jag ska ha kvar och inte.
Min kompis kom hit en dag och skulle hjälpa
mig lite på traven, det gick jätte bra när hon
vek mina kläder och hjälpte mig att få in dem
i garderoben men sedan när vi skulle slänga
saker så tyckte hon att allt var värt att slänga men
" Det som är skräp för henne är minnen för mig".

Jag hade som utgångspunkt att enbart ha en låda
med grejer från för men ny mot slutet insåg jag
att jag behövde 2 flyttlådor (minst) för att kunna
ha kvar minnen. Jag menar något måste jag ju
ha att fylla källaren med när jag flyttar hem ifrån ;)
Men jag undrar kommer jag att sakna mina gamla
saker jag gjort på slöjden, komme jag att vela
titta på mina teckningar från skoltiden.
Jag kommer ju själv få barn och då kan ju
inte mina teckningar hänga uppe...

" And so I wounder..."
Is it possible to save memories just in the mind,
or do they go away if nothing remembers of them?...

Xxx